Jag fick av min kära vän L en årsprenumeration på Stenografen från Melinska stenografi-förbundet. För 28 år sedan lärde jag mig stenografera, men det är mycket som fallit i glömska. Jag fick mitt första nummer av tidingen idag och satt mig för att läsa. Det tog MYCKET lång tid att bara läsa ett litet stycke stenografi. Jag fick liksom stava mig fram, som man gjorde när man började lära sig läsa som liten. Men det är samtidigt spännande. Lite kunskap sitter faktiskt kvar. Jag ska träna upp min stenografi-kunskap lite mer. Visste ni om att Astrid Lindgren skrev sina böcker på stenografi? När man väl kan det och har hastigheten, går det väldigt fort. Om jag inte minns fel lyckades jag ta järnmärket i stenografi, då för 28 år sedan (eller det var nog 27 år sedan för jag hade ju tränat ett tag). Jo, ni läste rätt. Det fanns faktiskt märken att ta i stenografi. Precis som att simma 200 meter och få ett simborgarmärke.

Läs mer om Melinska stenografi förbundet här:

http://www.geocities.com/stenomelin/