Helgen som gick var det dags för sommar-kick off med mina kära vänner M och P. Vi har haft det så himla roligt. Varit ute och käkat, tagit några pilsner, åkt på skärgårdstur med skaldjursbuffé med bland annat havskräftor. Mums! Bilden ovan visar just M och P på en filt i gräset precis söder om Heden.

Ikväll hade jag kontakt med min pappa (som dog 1991). Dvs via ett medium som jag besökte. Det var en mycket speciell upplevelse. Mediet beskrev att hon hade en mansperson med sig, han hade haft mörkt, vackert och glansigt hår, ljusa ögon (blå eller grå). Han var en person som ville att man visade honom respekt, han var en glad person, han jobbade väldigt mycket, han var välorganiserad, klädde sig alltid propert. Samtidigt var han en person som kunde göra oväntade saker och spexa till det. Han slutade sitt jordeliv när han var någonstans mellan 50 och 60 år och det var en nära anhörig till mig. Kunde helt enkelt inte vara någon annan än min pappa som bara blev 57 år.

Jag bad om vägledning och fick en hel del av den varan. En del saker var oerhört konkreta. Till exempel blev jag tillsagd att jag inte skulle köpa så mycket böcker, det finns faktiskt bibliotek. Pengarna kan jag lägga på något annat i stället. Han hälsade även till min mamma (två gånger till och med). Mina föräldrar skilde sig när jag var 14 år (långt innan han dog alltså), och jag berättade för mediet att de hade skilt sig, innan hon framförde hälsningen.

När sessionen egentligen var avslutad, skrattar mediet till undrar vad det var för kaka min mamma brukade baka. Sockerkaka, svarar jag, för det var det oftast. Hon undrade då vad det var för speciell smaksättning eller krydda som var i den, och jag svarade citron. Ja, sa hon, jag fick apelsin eller citron. Min pappa ville att jag skulle hälsa mamma att hon gärna fick baka en sån, för det doftar så gott.

Det var mycket mer än detta, men det vill jag inte skriva här.

Jag var med på ett prova-på-pass hip-hop dans ikväll. Det var idrottsföreningen på jobbet som arrangerat det hela och bjudit in en danslärare. Vi var en brokig samling damer (och en herre) i varierande åldrar. Det var verkligen roligt, men svårt. Det känns att kroppen inte är helt ung längre. Det var lika konditionskrävande som ett medelpass på F&S och jag blev ordentligt andfådd. Och det där med att koordinera armar, ben och resten av kroppen och dessutom få det att se så där hip-hoppigt ut, det var inte helt lätt. Men som som sagt. Roligt värre var det! Klicka på länken nedan om du vill se smakprov på hip-hop dans.

http://www.youtube.com/watch?v=HH0Su8xgtcA

När jag var liten fick jag inte ha jeans i skolan. Jag fick inte någon barbie-docka, för mamma tyckte inte att det var en bra leksak till barn. Däremot fick jag en Skipper-docka, dottern i familjen Barbie. När vi åkte till standen hade vi smörgåsar i en metallbox med små brickor i. Kylväska minns jag inte att det fanns. Saften var alltid varm när man skulle dricka den.

På julafton ringde vi till min kusin i Stockholm, vars barn var jämngamla med mig. Det var jättedyrt att ringa riks-samtal, så det vara bara på julafton vi gjorde det eller om något allvarligt hade hänt. Resten av året brev-växlade vi med handskrivna brev, skickade i kuvert med frimärke på.

VIlle man ha reda på något gick man till biblioteket och försökte hitta en bok som hade svar på frågan. Vi fick lära oss att använda indexboken och bibliotekets kort-register för att hitta rätt.

Min första grammofon var en begagnad, batteridriven resegrammofon som jag fick i födelsedagspresent. Blev överlycklig. Nu kunde jag spela HepStars Mot okänt land, som var min första singel. Grammofonen kunde spela både 33,45 och 78 varvs-skivor.

Aldrig kunde jag väl tro då att jag bara genom att skriva in ett sökord i en maskin skulle få hundratals möjliga svar. Eller att jag kunde ha en ljudbok i en liten apparat som jag kunde bära med mig. Eller att det skulle kosta lika lite att ringa till Stockholm som att ringa lokalsamtal. Eller att brev skulle skickas elektroniskt och komma fram minuten efter att jag skrivit.

Skapade mig ett alter ego på facebook idag, kopplat till en mail-adress där jag inte har några personer alls i adresslistan. Så nu kan inte FB skicka mail till folk utan att jag vet om det. Ha!

Om du vill bli vän med mitt nya alter ego på FB, sök på Hilma Wild.

Tävlingen gick inget vidare idag. 89 slag netto. Vet inte vad min placering blev, men det blev långt ner i alla fall. Dock hade jag turen att vinna 6 st golfbollar, eftersom flera som skulle fått priser hade åkt hem, och man måste vara där för att få sitt pris.

Nu börjar kvällspasset vid datorn för att ta hand om alla mail som kommit under dagen. Pust.

Idag ska jag vara ledig. Mja, i alla fall snart. Jobbar väl någon timma så här på morgonkvisten. Sen är det Tetra Pak mästerskap i golf på Kävlinge GK. Vädret ser inte så lovande ut, men det finns ju regnkläder.

Läste i SDS i morse att EU-parlamentarikerna har 85 000 kr i lön i månaden. Pirat-partiets 21-åriga representant trodde att hon skulle göra av med mer pengar i Bryssel än som fattig student hemma. Tro fan det! Hade jag haft 85 000 i lön hade jag också gjort av med mer pengar. Något är tokigt när parlamentarikerna bestämmer lönenivån för sig själva.

Idag kom ett mail till min hot-mail adress från en kille som jag inte känner, men som hade fått två mail från Facebook att jag ville bli hans vän. Jag försökte förgäves hitta någon kontaktinformation till Facebook för att höra efter hur detta kunnat ske, men det finns inte någon kontaktinformation att finna. Däremot hittade jag många andra som letat efter samma sak utan resultat. Jag är förbannat på Facebook som jag tycker lurat mig, och har därför drastiskt tagit bort mitt konto. Så nu finns jag inte längre där. Men jag kommer att finnas här! Välkommen tillbaks. Jag ska bli flitigare med att skriva.