Kan det vara nån nytta med att ständigt somna i fåtöljen framför tv:n? Jag missar ofta sluten på filmer, omröstningen i Idol och annat som kanske kan vara viktigt (eller inte). Dock har jag upptäckt att det faktiskt kan ses som en slags träning att somna i fåtöljen.

På långa flygresor när man sitter ihopträngd i ekonomiklass och inte kan göra så mycket annat än just sitta, är det synnerligen bra att kunna somna sittande. Har man dessutom en filmvisning på gång, så går saken så mycket lättare. Många är de filmer som gått min näsa förbi 10 000 meter över havet. Men flygresan känns kortare om man lyckas sova bort några timmar.

Det finns en nytta till. Jag kan ha utbyte av att se en film mer än en gång. Första gången har jag förmodligen missat slutet, och det är inte alltid jag kommer ihåg det andra heller (nytta  av dåligt minne). Jag kan se om en film minst två gånger, kanske tre, och fortfarande tycka att det är spännande för jag vet inte hur det slutar.

Jag är förbannad. Kom hem och skulle parkera på MIN PRIVATA P-plats, som jag betalar dyrt för varje månad. Och så står där en VW Polo på min plats. Efterforskning på bilregistret visade att den tillhörde en Eva Margareta Tornberg. Det fanns två Eva Tornberg på eniro, och jag började med första numret. Det var fel Eva, men killen som svarade kände den andra Eva och upplyste mig om att hon var professor i köttforskning. Som om jag skulle vara intresserad av det! Hon får vara professor i vad tusan som helst, men min p-plats ska hon ge attan i! Jag satt i bilen och väntade och till sist kom det en kärring och satte sig i Polon. Jag knackade på rutan och upplyste om att hon stod på min privata p-plats. "Jag skulle bara vara borta i 5 minuter", sa hon. Hur tänker man då? Är det okej att ta någon annans plats om man bara är borta i 5 minuter? Dessutom stod jag och väntade minst 10 minuter innan hon kom. Jag upplyste om att nästa gång fick hon inte lov att stå på min plats. Så det så!

Annat är det med kundservice på Löfbergs Lila som marknadsför Kobbs te. Jag brukar köpa deras Sörgårdste (i blå påse). Senaste jag handlade kom jag hem med en blå påse men det var Blåbärste, och dessutom fullständigt odrickbart. Jag klagade hos kundtjänst, och en vänlig Anna mailade tillbaks och beklagade. Sörgårdste finns kvar, men kanske butiken hade slut på den på hyllan? Hon bad om min hemadress och lovade skicka kompensation. Idag kunde jag hämta ut 2 påsar Sörgårdste på posten. Det kallar jag bra kundservice!

Göran Zachrisson, golf-kommentator, är fenomenal på att ha långsökta härledningar, börja på ett resonemang, starta ett nytt och komma tillbaks till det ursprungliga. Ungefär som jag brukar göra när tankarna får fritt spelrum. Men jag låter inte det hela passera så långt som till verbala uttryck. Men det är okej om man är golf-kommentator. Det är en så pass långsam sport att det finns rum för filosoferingar. Skulle aldrig funka med fotboll. Där hinner dom knappt referera det som händer, än mindre reflektera över om kärnfysik är sånt man har eller sånt som fysiker ägnar sig åt. Men rolig är han, Zacke.

Var på bio i kväll och såg Järnets änglar, med Kajsa Ernst i en av huvudrollerna. Hon gör en lysande insats. Rollen är som skriven för henne. Hennes minspel är suveränt och hon är väldigt trovärdig i sin roll som desperat, halvalkoholiserad ensamstående och bitter mamma som jobbar på järnverket.

Kanske att helgen som gick var sista golfhelgen. Beror lite på hur vädret artar sig framöver. Hursomhelst så lyckades jag hålla mitt handikapp (i varje fall på söndagen), vilket känns himla bra. Lite fotograferande blev det också. Vi sjöng med kören i Båstad kyrka och jag fick testat natt-fotofraferingsprogrammet på digitalkameran. Och så upptäckte jag ett par ögon som stirrade ner på mig från sommarstugans sovrumstak i panel. Ruggigt. Och så fick jag testat solnedgångsprogrammet även på soluppgång. Tassade ut i morgonrock och sandalar i en temperatur på +4 grader och förevigade soluppgång en oktobermorgon.

Och helgen bjöd på riktig Britt-sommar minsann. I lördags spelade T. och jag golf i kortbyxor och kortärmat utan att frysa. Det var visserligen inte mer än 15 grader enligt termometern, men solen värmde så det kändes mycket varmare än så.

Mycket fotograferande blev det i helgen så klart. Ett litet urval kan du se lite längre ner på sidan. Intressant var att testa det särskilda programmet i kameran som var till för just solnedgångar för att ta fram den vackra röda färgen. Jag tog kort både med och utan detta program inkopplat, och det blev verkligen skillnad (första solnedgångs-bilden nedan är med, andra utan). Nya teleobjektivet fick också jobba. Jag måste dock träna bättre på att få skärpan på rätt ställe i bilden. Tyvärr var det lite damm på linsen, så motljus-kossorna blev lite onödigt korniga.

Helgen avslutades med en drömrunda golf. 42 poäng (86 slag brutto). Har aldrig spelat så bra i hela mitt liv. Allting bara funkade!

Fotosugen som aldrig någonsin bestämde jag mig för att promenera till jobbet idag och ha kameran redo. Det blev några bilder både på ditvägen och hemvägen. Jag insåg snart att jag absolut måste skaffa ett telezoom-objektiv. Så det blev en sväng till fotohandlaren igen där jag införskaffade ett 70-300 objektiv. Och så ut på stan och fotografera igen.

Jag tog kort på domkyrkans ena torn (toppen) och en massa andra saker. Och ett kort från 4:e våningen (där jag bor) ner på gården på en växt med röda bär. (Det vore kanske enklare att gå ner och fotografera, men inte lika roligt).

RIktigt kul att ha en ordentlig fotoutrustning igen. Och att man kan ta hur många bilder som helst utan att det kostar en enda krona extra. Det befrämjar kreativiteten.

Idag har jag köpt en digital systemkamera. En Sony A100. Varför blev det just en sån? Jo, jag gjorde en snabb marknadsundersökning igår och tog reda på att Sonys digitalkamerahus kunde användas med Minoltas objektiv. För att vara säker på saken, tog jag med mit 70/200 objektiv till fotohandlaren, som konstaterade att tyvärr, det var för gammalt. Fattningen passade inte i nya kamerahuset. Hur som helst hade jag läst en del recensioner och test av denna Sony A100, och eftersom priset var bra och den fått goda betyg av experterna, slog jag till i alla fall. Trots att jag får skaffa nya objektiv.

När batteriet väl hade laddat klart, for jag runt i lägenheten och fotograferade allt möjligt. Nära, långt borta, med blixt, utan blixt osv. Eftersom jag ogärna laddar upp en 2 MB bild på denna blogg, får du kära läsare nöja dig med lite mindre bilder. Jag har alla fall laddat upp en bild som jag även konverterat till svartvit i datorn. Bilden är tagen med makroinställning, utan blixt och hållandes kameran endast i ena handen (eftersom den andra agerar fotomodell). Jag är imponerad av skärpan i bilden. Ska blir roligt att komma ut och fotografera andra objekt i helgen, och kanske redan på lunchen imorgon.