Såg idag sista avsnittet på SVT1 av Pojkar sjunger inte, en engelsk dokumentär om en pojkskola i Lancaster dit en ambitiös, ung körledare kom och bestämde sig för att killarna skulle sjunga. Jag såg tyvärr inte hela serien från början, utan bara de två sista avsnitten. Så mycket förstod jag i alla fall, att en hel del av dessa killar var vad man brukar kalla "stökiga" och kanske inte så ambitiösa i skolan. Många ville heller inte alls sjunga från början. Denne fantastiske körledare fick killarna att sjunga, och dessutom bra och med glädje. I dagens avsnitt sjöng kören i Royal Albert Hall och stolta föräldrar var och lyssnade på sina söner. Att höra en beat-boxande 15-årig kille förklara för kameran att det viktigaste var att göra mamma glad, då började mina tårar rinna. Och så fortsatte det tills programmet var slut.

Så mycket skillnad en enda person kan göra för så många människor. Det är värt att tänka på när man i det dagliga undrar "vad spelar det för roll vad jag gör?". För det spelar roll! Det kan innebära mycket för en enskild person eller för många. Att säga något uppskattande till en person du möter, förändrar den personens dag till det bättre. Kanske bara att le mot någon du möter på gatan gör skillnad för den människan. Det kanske är någon som inte mött någon annan medmänniska på flera veckor.

Titta på klipp från körens framträdande: