Idag blev det så äntligen av. Jag gjorde min femte tatuering hos Liz Piercing & Tattoo i Malmö, där jag hade ett presentkort som jag fick av mina kära körkompisar i femtioårspresent. Jag är jättenöjd med resultatet. Men det gjorde riktigt ont stundtals. På vissa ställen kändes det inte så mycket, men där det inte var så mycket underhudsfett mellan huden och underliggande ben (typ över skulderblad och över ryggraden) gjorde det ohyggligt ont. Jag djupandades så gott det gick, men ibland nästan glömde jag att andas. Men det var värt smärtan. En supersnygg dekoration som jag kan välja att visa eller inte visa, beroende på ur-ringningen i ryggen på tröjan.

Har tryckt i mig en hämtpizza och ett glas vin. Varmt som fasiken i lägenheten. Imorgon börjar vardagen igen. Det har varit en skön semester med mycket golf och två vunna tävlingar. Senast nu i helgen då det var klubbmästerskap på Åkagården. Jag vann D50-klassen! Kul. Speciellt eftersom det är en scratch-tävling (man räknar alltså inte bort handicap-slagen, utan alla slag räknas). Och nu sitter jag i den gamla vanliga favoritfåtöljen och väntar på att Casanova ska starta på fyran.

Klappar mig själv på axeln för att jag inte kollat jobb-mailen en enda gång under semestern (det gjorde jag i fjol). Det lär väl ta hela dagen imorgon att komma igenom alla olästa mail i inboxen...Och så ska jag till tatueraren imorgon efter jobbet och utnyttja presentkortet jag fick av mina kör-kompisar!

Det som kallas hedersmord anser jag måste kallas något annat. Det finns ingen heder i att mörda någon. Anledningen att det mördas i dessa sammanhang är den skam som mördarna tycker sig behöva upprätta sig från. Alltså ska det kallas skam-mord i stället för hedersmord. Till syvende och sist är det i alla fall mord och alla mord ska dömas efter samma straffskala. Det får aldrig vara förmildrande omständigheter för en mördare för att det är ett mord som begåtts för att en familjemedlem skämt ut sig (ofta enligt manliga släktingars åsikt).

Äntligen riktig sommar med både sol och värme. Tidig golfrunda idag och sen horisontal-läge i solstolen med Shantaram (bok alltså). Den efterlängtade riktiga sommaren har äntligen kommit. Skönt att i alla fall få några dagar av den varan innan semestern är slut.

Nu har tre veckor av semestern passerat. Söndag förkväll och det har börjat regna lite igen. Men innan idag var det sol och vi gick 18 hål med B och L. Måste se till att verkligen njuta och ta vara på den sista semesterveckan. Ska dock vara ledig på fredagen första jobb-veckan, och det är ju en liten tröst. Och så ska jag göra min tatuering på måndagskvällen samma vecka. Tror dessutom att det är kräftskiva på fredagskvällen och 50-årskalas på lördagen. Så det finns saker att se fram emot även efter semestern.

Inatt (eller rättare sagt i morse) drömde jag så rörigt och konstigt. Det verkar som om min hjärna blandat ihop mitt liv med boken jag just nu läser. Boken handlar om en kille som flytt från Nya Zeeland till Indien där han råkar ut för alla möjliga intressanta personer och händelser. Drömmen var rörig. Jag var i Indien, egentligen på tjänsteresa, men samtidgit både kör-resa och golf-resa. Kören var med, en av mina arbetskamrater var med och min sambo var med. Jag körde runt med min golf-vagn med bagen på. Skulle ta mig till ett affärsmöte och bråttom var det. Hade med en indisk guide som visade vägen till en perrong, men vi skulle inte ta tåget på höger sida, utan en båt som låg förtöjd på vänster sida. När jag krånglat mig över en onödigt komplicerad landgång med trappor, som dessutom tippade ner på däck när jag väl kommit över relingen, skulle jag betala. Hade en massa fyrkantiga mynt, dinarer (ja, jag vet att detta inte är valutan i Indien, men i min dröm var det det). Biljetten kostade 40 dinarer, och vad jag hade var en massa fyrkantiga mynt av olika storlek med text på som jag inte kunde läsa. Jag frågade guiden om han kunde hjälpa mig, och då började han prata på småländska. Jag frågade honom (också på småländska) om han pratade småländska, och det gjorde han. Han hade bott i Småland tidigare. Sen vaknade jag. Så himla rörigt det kan bli!

Trots denna hjärn-röriga morgon lyckades sambon och jag vinna krögar-golf-tävling idag och kammade hem var sin flaska väldigt fin champagne och var sitt presentkort på 1500 kr på klubbens golf-restaurang. Inte illa!

Läste i SDS idag att socialstyrelsen anser att man ska lagstifta för att sjukvården ska tvingas utföra omskärelse på pojkar. Majoriteten av svenska barnkirurger (2 av 3) vill inte utföra ingreppet, eftersom det inte har någon medicinsk grund. Argumentet socialstyrelsen har är att det ju utförs i alla fall, och att det skulle vara säkrare om sjukvården utförde ingreppet. Det är ju för fan hål i huvudet! Omskärelse av flickor då? Det utförs också ändå, men jag har svårt att tänka mig att socialstyrelsen skulle vilja att det gjordes av sjukvården. Det är att jämställa med könsstympning och tar bort kvinnans förmåga att känna lust vid samlag. Omskärelse av alla slag är onödigt och skall förbjudas anser jag. Ändra i stället lagstiftningen så att alla föräldrar som låter sitt barn bli omskuret, får böta dyra pengar eller komma i fängelse. Då kanske vi får stopp på omskärelser som sker i moskeer och andra icke sjukdvårdsprofessionella ställen. Sjukvården ska ägna sig åt att behandla och förebygga sjukdomar, inte att befästa gammalmodiga traditioner som inte har någon plats i 2000-talet!!! Den faktiska kostnaden ligger på mellan 6 000 kr och 10 000 kr, men endast 1 800 kr ska tas ut i vårdavgift för ingreppet. Jag vägrar att subventionera sånt trams med mina surt inbetalade skattepengar.

För några dagar sedan fick jag ett SMS via det mobila internetet som sa att jag använt 90% av min tilldelade datamängd. Hastigheten sattes ner till 10% av ursprungligt, och till sist gick det inte att surfa alls. Fick bita i det sura äpplet och betala 99 kr för att kunna surfa fram till månadsskiftet. Utan internet går det liksom inte att vara längre. Jag har blivit för tillvand. För 20 år sedan hade jag aldrig använt internet, och nu kan jag inte vara utan. Snacka om att skapa behov.

Håller just nu på att läsa en bok som heter Hungerspelen. Det är en historia som utspelar sig i framtiden, där man varje år utser två ungdomar från varje distrikt att tävla i Hungerspelen där endast en person överlever. Lite tillskruvat, men mycket välskrivet och oerhört spännande. Nu är dom bara 3 stycken kvar av de ursprungliga 24 deltagarna...