Vi städade lägenheten idag (första gången sedan strax före semestern). Det låter som vi är världens skit-grisar, men det blir inte så smutsigt när man är två vuxna och inte är så mycket hemma. Damråttor, visst, och badrummet behövde verkligen städas. Men det är samtidigt ganska skönt att inte behöva spendera så mycket tid på städning. Och väntar man länge, så syns det ju desto mer och man kan glädjas åt att det är fint, tända lite värmeljus och puffa till kuddarna i soffan och sånt.

Jag kom på mig själv att sitta med fingrarna och rätta till matt-fransarna efter att jag hade dammsugit. Fixa mattfransar har jag inte gjort sedan jag var liten. Min pappa var otroligt pedantisk med just mattor. Vi hade till och med en speciell matt-räfsa just för ändamålet. Mattfransarna skulle absolut ligga i snör-räta rader. Och det fick heller inte finnas några trådar på mattan (som det lätt blir om man har sytt t ex, vilket min mamma gjorde ganska ofta). Lustigt att han var pedant just på sånt, min käre far. Annat var han mindre noga med (pengar t ex...).

Och så satt jag då idag och rättade till mattfransarna och tänkte att jag skulle ju behövt en sån där matt-räfsa!

Det har funkat bra med att gå ner till 100%. Jag har slutat ta hem datorn på kvällarna, och kan koppla av på ett helt annat sätt. Har också blockat tid i kalendern på jobbet för alla de aktiviteter jag har på listan. Bara det gjorde att det kändes mindre stressigt och ostrukturerat (planerings-freak som jag är).