De personer som känner mig  vet att jag är en planings-och strukturerings-freak. Det är bra i vissa sammanhang att ha denna egenskap. Det finns också en baksida, som jag först på senare tid blivit medveten om hänger samman med mitt strukturbehov. Jag blir oerhört stressad när det är kaos och oordning. Samtidigt behövs kaos emellanåt för att ordning ska kunna uppstå. Kaos är granne med Gud, som bekant. Ju mer jag funderar över detta, desto mer förstår jag varför jag i vissa situationer blivit så irriterad, frustrerad och bara velat fly iväg någonstans. Ett närliggande exempel är när jag för några helger sedan kom upp till stugan och sovrums-renoveringen påbörjats. Sängen stod på högkant i lilla kontoret/biblioteket och det var allmänt rörigt överallt. Förnuftsmässigt förstår jag att naturligtvis måste man flytta ut saker om man ska tapetsera, måla och lägga nytt golf. Ändå kändes det inte bra i själen med denna röra. Nu är frågan hur jag kan träna mig på att härda ut med kaos. Det ska jag grunna på ett tag. Tips mottages tacksamt!

Bilden nedan är tagen idag på en härlig höstpromenad. Det ser nästan ut som om det är isberg vid Nordpolen, men det är såna där ensilage-bollar eller vad det kallas som ligger lite överallt på åkrarna så här års.