Vi städade lägenheten idag (första gången sedan strax före semestern). Det låter som vi är världens skit-grisar, men det blir inte så smutsigt när man är två vuxna och inte är så mycket hemma. Damråttor, visst, och badrummet behövde verkligen städas. Men det är samtidigt ganska skönt att inte behöva spendera så mycket tid på städning. Och väntar man länge, så syns det ju desto mer och man kan glädjas åt att det är fint, tända lite värmeljus och puffa till kuddarna i soffan och sånt.

Jag kom på mig själv att sitta med fingrarna och rätta till matt-fransarna efter att jag hade dammsugit. Fixa mattfransar har jag inte gjort sedan jag var liten. Min pappa var otroligt pedantisk med just mattor. Vi hade till och med en speciell matt-räfsa just för ändamålet. Mattfransarna skulle absolut ligga i snör-räta rader. Och det fick heller inte finnas några trådar på mattan (som det lätt blir om man har sytt t ex, vilket min mamma gjorde ganska ofta). Lustigt att han var pedant just på sånt, min käre far. Annat var han mindre noga med (pengar t ex...).

Och så satt jag då idag och rättade till mattfransarna och tänkte att jag skulle ju behövt en sån där matt-räfsa!

Det har funkat bra med att gå ner till 100%. Jag har slutat ta hem datorn på kvällarna, och kan koppla av på ett helt annat sätt. Har också blockat tid i kalendern på jobbet för alla de aktiviteter jag har på listan. Bara det gjorde att det kändes mindre stressigt och ostrukturerat (planerings-freak som jag är).

Kören sjunger Förklädd Gud denna helg tillsammans med en kör från Krisitanstad. Igår var det koncert i Gislaved. Vi åkte från Lund 9:42 med tåg till Hässleholm. Där hämtade Kristianstadkörens buss upp oss och sedan var det 2 timmar i buss till Gislaved. Vi hade inte ätit något sedan frukost och ingenting fanns när vi kom fram heller. Så det blev en macka vid 15-tiden. Sen var det koncert 16:00 och 17:15 var den slut. Orkestern var KTH:s Akademiska kapell, en ganska stor orkester. På programmet, förutom Förklädd Gud, stod L-E Larssons Pastoralsvit och 3 stycken av Leroy Anderson, bland annan Trumpeter's Lullabuy. Publiken uppskattade vårt framförande och det blev långa applådtack.

Vi hoppades hinna med 19:42 tåget från Hässleholm. Det var precis på håret att vi hann. När vi sprang nerför trappan till perongen kom tåget precis in. 20:17 var tåget i Lund.

Så det blev i princip hela dagen som gick åt. Jag hade inte riktigt fattat hur långt upp Gislaved ligger. Då hade jag tagit med mig åtminstone en macka.

Köpte med en pizza hem från Romana och ägnade kvällen åt att frossa i vampyrfilm och vampyrfilmhistoria på tv2 .

Såg i tv-tablån att det är vampyr-tema på tv2 ikväll. Dom visar både Nosferatu och Bram Stokers Dracula. Jag älskar vampyrfilmer (om dom är bra gjorda, vilket jag tycker båda nämnda filmer är) och även bra vampyrböcker (t ex Låt den rätte komma in http://www.bokus.com/b/9789170371257.html?pt=search_result och Anne Rices vampyrkrönika http://www.bokus.com/b/9780345385406.html?pt=search_result).

Jag var i New Orleans innan Katrina skövlade staden. Det finns i French Quarters en subkultur med människor som bara är ute på nätterna, klär sig svart och det ryktas även om ritualmord där man dricker människoblod. Var med på en guidad vampyr-tur i dessa kvarter och det var spektakulärt. Förutom guiden hade vi två stycken "body guards" i form av just vampyrer. Pratade med den ena och han var trevlig men det kändes lite kusligt ändå.  Han såg ut ungefär som Dracula gör i Bram Stokers Dracula-filmen, hög hatt, långt lockigt hår och tonade glasögon.

Jag ska bänka mig framför tv:n ikväll med en flaska rött och något gott att äta, dra en filt över benen och bara njuta!

Jag vet inte vad det är med mig, men jag har någon slags motstånd mot att läsa böcker skrivna av de författare som fått nobelpriset. Kanske för att jag är lite allergisk mot kultursnobbarna som nominerar och ska vara så kallade experter. Hur kan man vara expert på böcker? Är en författare som läses av få, men väl initierade i litteraturens koder, bättre än en författare som läses av många, inte så välinsatta?

Jag erkänner ärligt att jag aldrig hört talas om "JMG" som han kallas i dagens SDS kultursidor. Men det verkar vara en intressant person. Kanske jag får kliva över min motståndströskel och läsa åtminstone en bok, för att ge det hela en chans, liksom? Det är inte många av nobelpristagarna som jag hört talas om innan de fått priset, faktiskt. Pinter och Lessing är i alla fall 2 som jag kände igen namnet på. Hela listan av nobelpristagare kan jag inte heller. Och jag tycker ändå att jag är en person som läser mycket böcker. Men det är väl "fel" sorts böcker om man bedömer med med kultur-förståsigpåarnas mått...

Min dotter går frisörutbildning i Malmö (som en del av er läsare redan vet). Under vecka 46 (måndag e m samt på torsdagen) har hon slut-examens prov och behöver hårmodeller för följande:

- Permanent av uppklippt damfrisyr

- Färgning av utväxt på dam med brunt hår och 2 cm utväxt i rötterna

Är du intresserad (eller känner någon som skulle kunna vara intresserad) så maila till j.k.wennberg@hotmail.com. Det är gratis att bli friserad när man ställer upp som modell. Hon är duktig, tösen min! Först till kvarn gäller.

Jag har nu bestämt mig för att gå ner till 100% i arbetstid. Det får vara så nu ett tag tills jag har kommit i lite mer balans. Har även diskuterat detta med min chef (som är den bästa chef jag haft). Bara att ha tagit beslutet gör att det känns mindre stressat. Jag har också bestämt mig för att verkligen vara uppmärksam på mig själv så att jag inte tar på mig alla uppgifter själv, utan delar ut dem till resten av projektdeltagarna i större grad än sätter uppgiften med mig själv som ansvarig.

Livet verkar rusa förbi,
förbi mig nuförtiden.
Nuförtiden ägnar jag mig åt jobbet och praktiska saker i hemmet.
Nuförtiden så lägger jag för lite tid på mig själv, på min kära,
på vårt liv.
Nuförtiden rusar tiden förbi, att jag glömmer bort nuet.
Detta nu som jag under flera år själv försökt att fånga och spara.
Nuförtiden trillar nuet mellan fingrarna och blir inget sparat nu
nu är fragment det enda jag kommer att minnas.