Mamma blir piggare och piggare. Dock har hon svårt att klippa sina tånaglar, för hon får inte böja sig mer än 90 grader i höftleden. Och då är det svårt att nå ner till tårna. Jag erbjöd mig att klippa hennes tånaglar. Mamma undrade om jag verkligen ville det. Det är ju rätt äckligt. Ja, sa jag, det är det, men jag gör det ändå. Med ett förflutet som vårdare på mentalsjukhusavdelning för senildementa, har jag varit med om äckligare saker än tånaglar. Så vi bokade in tid, och det var i kväll. Jo, det var äckligt. Jag sa som det var, att jag tyckte det var rätt äckligt och mamma hade full förståelse och vi kunde samtidigt skratta åt det hela. Samtidigt var hon tacksam för att få det gjort. Jag gör det igen om det behövs. Men det är en tjänst jag inte skulle göra för så många. Mamma, sambon och dottern. Där går gränsen.