Kära pappa,

Jag vet att du är en ängel, en ande eller en själ någonstans. För här på jorden finns du ju inte längre som en vanlig människa. Det har du inte gjort sedan 1991. Det var inte alltid så lätt att växa upp med dig som pappa. Ganska ofta kom du hem full och jag låg i min säng med klump i magen och somnade aldrig förrän du hade gått och lagt dig. Men det fanns också många stunder som jag minns som ljusa. När vi var i Veberöd hos mina gudföräldrar (din morbror och moster) och du tvättade bilen och jag lekte med deras hund.

När jag hade träffat dotterns pappa 1985 skulle du åka ner från Växjö och hälsa på. Jag skulle möte dig vid tåget och hade speciellt bett dig om att vara nykter. När jag stod där på perongen och såg dig på avstånd, såg mitt tränade öga att nykter var du inte. Inte så att du vinglade, men jag såg det ändå. Jag blev oerhört besviken och bad dig på fläcken att dra åt helvete. Det gjorde ont i hjärtat men jag var helt enkelt tvungen för att orka fortsätta med mitt eget liv. Vi hade inte kontakt på mycket länge. Inte förrän din chef ringde mig och bad mig ringa dig, för han sa att du var så ledsen. Eftersom han bad mig, så ringde jag. Sen blev det något bättre. När du hälsade på var du nykter, men inte alltid när vi pratades vid i telefon. När dotterns pappa och jag gifte oss 1987 var du och mamma bjudna och ni kom tillsammans. Du körde bil och drack ingenting, och det blev jag jätteglad för.

När du 1991 lämnade jordelivet, var det både saknad och lättnad på samma gång. Saknad efter en pappa som jag hade drömt om men aldrig riktigt hade och lättnad över att äntligen få ro.

Jag vet att du är där ute någonstans och har lite koll på mig. Ibland kommer du till mig i mina drömmar. Idag när det är fars dag, skickar jag en extra stor och varm tanke till dig. Jag har förlåtit allt det svåra och känner bara kärlek.

Puss å kram

Din dotter

 

Leffe

15 november 2008 15:33

Det var en hälsning som heter duga på Fars dag! Fantastiskt starkt av dig att tänka så sant och fritt från illusioner om din pappa. Det är bara de sanna och uppfriskande tankarna som får oss att gå vidare i livet. Ja precis så som du skrivit om din pappa.
Idag skall jag tillsammans med vänner se filmen Maria Larsson eviga ögonblick (Troell). Vad jag förstår spelar alkoholmissbruk en tragisk roll för familjefadern i filmen, Marias make.
Det är rätt komplicerat det här med alkohol faktiskt. I radion hörde jag att Livsmedelsverket vill avdramatisera alkoholintaget hos blivande föräldrar. Verket har kommit fram till att det är helt okey för en blivande mamma och pappa att ta sig ett par glas. Jag förstår dom barnmorskor som protesterar högljutt mot denna "liberalisering". I det stora hela kan detta knappast gynna barnen, som alltid är utsatta och beroende av vuxenvärldens kompetens att axla föräldraansvaret. Man kräver nykterhet vid bilkörning, men inte när det gäller att ta hand om spädbarn. Hmm, konstig prioritering!
Jag är ingen nykterist, inte alls. Men min kropp känner att alkoholen förändrar mig och mitt sinne. Det är skönt ibland, men det är inte alltid det passar. Ibland kräver livet att du är på topp på alla de sätt du förmår, med den förmåga du besitter.
Som barn minns jag min egen pappa när han drack alkohol. Jag tror inte att han hade några allvarliga svårigheter med alkoholen. Men min mamma var litet fanatiskt emot allt vad alkohol hette. Så därför blev det alltid väldigt laddat när han druckit ett par öl eller så. Rätt onödigt faktiskt av henne att ställa till det så för småsaker. Men som barn fick jag ett problematiskt förhållande till alkoholen, beroende på min mammas fanatism. Och jag ogillade när min pappa drack även om det var måttligt.

 

Leffe

16 november 2008 16:18

Igår såg jag filmen Maria Larssons eviga ögonblick. Jag tyckte mycket om den. Har du sett den? Pappans alkoholmissbruk skildras väldigt starkt. Det förändrar både hans eget och familjens liv. För denna pappa spelade alkoholen bara en destruktiv roll. Som människa skildras han ändå med många ljusa och uppbyggliga sidor. Särskilt på slutet av filmen. Men alkoholmissbruket fanns under många, många år som en djävulsk mörk skugga...

 

Kupka

18 november 2008 21:23

Det låter som en film som jag ska gå och se. Tack för tipset!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bokrea är ju rent av livsfarligt när man, som jag, är en bokoholic. Jag kan inte gå in i en bokhandel utan att komma ut med några böcker. Och är det dessutom bokrea...ja, du kan ju tänka dej själv. I år hade jag dessutom berikats med presentkort på 6...

Anteckning till mig själv: Kolla vart bussen ska INNAN du hoppar på. Jag skulle till Malmö från Tetra Pak vid Råbyholm. Nyttjade nya hållplatsen vid Råby trafikplats och kom precis när det kom en buss, så jag sprang som en galning för att hinna. När ...

Två härliga veckor i Hua Hin. Kom hem i måndags till snö, kyla och modd. Här är en länk till bilderna vi tog. http://picasaweb.google.se/sekupkap/Thailand_2010?authkey=Gv1sRgCNOOi6Cei4fKFg&feat=email# ...

2000 Träffade T. Flyttade två gånger. Åkte till Bulgarien med dottern. 2001 Åkte på backpacker semester till Malaysia med T. Var på Kreta med dottern. 2002 Började spela golf. Var på Kanarieöarna med dottern. 2003 Åkte till Amsterdam fö...

Så var det då nytt år igen. Och dessutom nytt decenium. Mina föresatser för detta året är att jag ska sluta snusa (men inte förrän efter Thailands-semestern), få ner mitt blodtryck och stressa mindre. Nyårsaftonen firades med goda vänner på landet ...